JAG SAKNAR ER

Jag sitter på Starbucks i min ensamhet och är sentimental. Jag tänker på gamla vänner. Vänner som jag inte träffar längre. Vänner som jag inte kan ha i mitt liv, återuppta kontakten med, även om jag skulle vilja. Jag tänker också på vissa personer där det kanske fanns mer än vänskap, men där det aldrig gavs utrymme att utforska vad våra band egentligen stod för. De få personer som på riktigt trängt in mitt hjärta har aldrig hittat ut därifrån. 

Gamla band som aldrig går av, jag tänker på er idag. Som fan.

Kategori: LIVET Taggar: vänner

JAG ÄR INTE PÅ TOPP

Kreativiteten har avstannat och så har skrivdivan och mitt eget skrivande. Det har hänt något. Så just nu har jag ingen energi över till annat än att gå upp på morgonen, åka till jobbet, vara där, åka hem och försvinna i sängen framför nån serie. En livstil som verkligen inte är jag. Mitt vanliga tankemönster som hela tiden vill saker, har nyfikna idéer och ständigt är på G. Är dött. Jag kanske berättar vad som har hänt när jag kommit ut på andra sidan men just vill jag hålla det för mig själv.

Det här tittar jag på just nu:
Bonde söker fru
Bachelor
Wentworth
Tjockare än vatten
Gåsmamman

Och ikväll är det såklart Idol :) Ha en fin dag.

Vi fick varsin sån här julkalender.

OLÅSTA DÖRRAR

När jag kom hem idag hade min ytterdörr stått olåst hela dagen. Vilken stjärna jag är! med tanke på att jag bor i ett utav Södermalms rörigaste trapphus. Här hänger det obehöriga människor dygnet runt.

Det första jag gjorde var att springa ut i köket och kolla så att min Macbook Air låg kvar. När jag såg att den gjorde det var det lugnt. Min minidator är faktiskt det enda här inne som verkligen har ett oersättligt affektionsvärde för mig, skulle den försvinna eller gå sönder skulle jag gå sönder. Jag har såklart gjort back up på de viktigaste, men jag orkar ju inte göra back up hela tiden. 

När jag bodde i Los Angeles låste vi aldrig dörrarna. Först den dagen när en man vandrade rätt in i vårt hus och stal min lap top. Mitt framför ögonen på mig. Han hade smugit omkring i huset när jag satt i köket och pluggade. Jag gick till ett annat rum för att hämta något och när jag kom tillbaka in i köket stod en främmande man och höll i min dator. Med sladdar och allt.

Jag har aldrig skrikit så mycket och så högt i hela mitt liv. Jag blev helt paralyserad. Stod kvar på samma ställe och bara skrek och skrek och skrek. Medan mannen flydde med min dator. Polisen som var där på typ fem minuter, hade fått tre samtal från olika grannar som hade hört en kvinna skrika efter hjälp.