INGEN MER PSYKMEDICIN

Igår gjorde jag ett försök att sänka Cymbaltan nu när jag är fri från Voxran sedan snart två veckor. Det jag gjorde igår var att jag gjorde en minimal sänkning på Cymbaltan som ska vara början på en nedtrappning. Ungefär efter halva dagen började jag känna mig febrig och vimmelkantig. Samtidigt mer och mer tom inombords. Som en ointressant människa. Jag har absolut ingenting att säga till någon. Ju mer gårdagen löpte mot kväll blev jag en stirrande kropp utan själ. Varvat med det kände jag mig smutsig. Ville gå duscha. Gick och duschade. Där fastnade jag sittande i badkaret i säkert 30 minuter med en brännhet vattenstråle mot bröstet. I natt drömde jag vidriga mardrömmar hela natten. Vaknade flera gånger av att jag var skräckslagen och hade panikandning. Håret låg klibbigt längst ansiktet. Lakan och täcke var blöta. Jag hackade tänder för att jag var så nedkyld av min egen svett. Och detta är "avtändningen" av antidepressiva (SNRI) preparat som jag talar om och inget annat. Hmmm tankarna går åt olika håll. Är det såhär extremt just nu därför att det har gått för kort tid sedan jag slutade med Voxran? Bör jag vänta med nedtrappning av Cymbaltan eller blir det bara värre ju längre jag väntar? Oavsett vad känner jag mig oren. Begränsad. Avtrubbad. Jag har knappt kunnat bli berörd sedan länge. Jag har inga nyfikna tankar och ideér och har aldrig haft det när jag ätit SNRI-medicin. Jag vill bli av med Cymbaltan. Nu. Folk säger till mig att göra detta i samråd med min läkare. Jag ser den teoretiska poängen med det. Men jag har inget förtroende för läkare. Nej för i helvete. En försökskanin är vad man är “Jaha, mår du fortfarande dåligt? Vi testar att lägga till den här medicinen då”. Och jag säger ja tack. För jag vill ju må bra. Men ska man inte kunna lita på att läkare som studerat människan, kroppen och medicin i över fem år och tio år vet vad de pysslar med? Jag är upprörd och förbannad, på mig själv för att jag tilllåtit mig dras in i medicinträsket och definitivt på dessa medicinska samverkande parter. Läkemedelsföretag. Investerare. Marknadsförare. När jag är klar med den här kroppsliga utrensningen tänker jag lämna vården och alla dess hjärntvättade instanser jag haft samröre med. Jag orkar inte längre undra vad som är vad. Jag vill vara jag.
 
 
Kategori: SITUATIONEN Taggar: avtrubbad, avtändning, cymbalta, doktor, förtroende, läkare, mediciner, medicinering, psyke, voxra;
Dixi Wonderland:

Hoppas att du kommer må bättre och jag tycker det är bra att du lyssnar på dig själv. Läkare har inte alltid rätt och av mina erfarenheter kring psykvården så har jag tyvärr inget förtroende alls för dom :/

Svar: Tack! Och fint att du delar med dig. KRAM
SKRIVDIVAN

Skogsraah ☾:

Hoppas allt kommer gå bra! Det är svårt det där, med mediciner och dosar och när en klarar sig utan... Kram!

Svar: Tack snälla Lisa! Ja, jag ångrar just nu att jag gett mig in i medicinträsket, men förhoppningsvis har det gett mig en slags erfarenhet som jag kan använd mig av i framtiden... sen vet jag ju att meds funar asbra för vissa såklart.
SKRIVDIVAN

Kommentera inlägget här: