LÅT OSS BEDJA OM BÄTTRE TIDER

Den senaste veckan har jag hostat sönder min hals så till vida att jag nu låter som en hes pojke som är på väg ut ur målbrottet. Jag har haft feber i flera dagar, legat och frusit och svettats. Fastnat med blicken på tvn utan att veta vad det är jag tittar på. Mannen är också sjuk och han tycker det är en fördel att vi är två som genomlider det här tillsammans. Två personer så att en av oss (han) på regelbunden basis (varannan timme) kan uttrycka sitt lidande högt till den andra (mig) om hur överjävligt hans mående är. Han vill gärna veta hur jag mår också, några gånger om dagen, även om jag ofta struntar i att svara. Jag förstår att han bär på någon slags välvilja. Men varför ska vi i överflöd bejaka vårt elände när vi redan ligger hemma med flaggan på halv stång, jag, en skadad bambi. Han, en rostig lastbil som börjar falla i sär. Tiden som ska reparera den här härvan är jag mycket nyfiken på. 
 
Kategori: Taggar: sjuk
ExklusivaMoi:

Fan va jobbig han är, HAHHAHA =P... usch det är då jag själv vill vara ifred och inte behöva tänka på annat en mig själv! Men men tur att vi är olika, vore grymt jobbigt att det fanns fler som mig *as garvar* TREVLIG VECKA och hejja på dig till förfriskningen, kramen damen<3

Hanna:

Krya på er!

Svar: Tack Hanna! Det har varit långdraget men nu går det väl framåt :)
SKRIVDIVAN

Lili:

Hoppas ni är friska nu, och haha, så roligt avslut på inlägget! Gillar "skadad bambi" och "rostig lastbil"

Svar: Tack Lili!
SKRIVDIVAN

ExklusivaMoi:

Jaa låt oss bedja att hon här kommer tbx här =P... HALLÅÅÅÅÅ *knackar på dörren*!!!
TREVLIG HELG iaf, kraaaaam

Svar: Åh, tack för att du skakar liv i mig! Vad skulle jag göra utan dig :)
SKRIVDIVAN

Kommentera inlägget här: