JAG VILL HA VANSINNIG SEXUELL ÅTRÅ

Idag ska jag på dejt. Dejten har varit bestämd i några dagar och det känns som att det här är sista rycket i dejtingsvängen jag gör, om det skiter sig med den här människan lägger jag ner, vilket det med allra största sannolikhet kommer att göra om jag tittar på min dejtingstatistik.

Vi ska gå på Fotografiska och sedan äta något. Jag brukar inte vara särskilt angelägen om att göra något särskilt på första dejten, mer än en fika eller promenad. Jag vill lätt kunna sticka därifrån om det inte känns bra. Men han bor i Strängnäs av alla ställen, så lite bör man ju bjuda till när han åker hela vägen till Stockholm.

Det var förövrigt han som kom med idén om att vi skulle gå på Fotografiska. En man som kan komma med ett konkret förslag hamnar på plus. Men mer än så är det inte. Visst, han har andra positiva egenskaper. Det har jag märkt för vi har pratat i telefon. Det verkar som att han har flera av de kvaliteter jag söker hos en partner.

Men jag pallar verkligen inte bry mig närmare. För chansen att det ska kännas rätt man väl ses verkar vara minimal. Jag vill ha elektricitet. Passion. Vansinnig sexuell åtrå. Jag vet att sådant kommer senare, men det ska åtminstone finnas hintar om en lustfylld anspänning. Eller? Kan det det kännas dött i början för att sedan slå om?

Kommentera inlägget här: