NU ÄR DET SNURRIGT

Jag är inne i ett snurr och det stjäl från min levnadsenergi. Jag känner mig som någon som bär på en smittsam sjukdom. Jag är impulsiv. Tänker inte igenom mina handlingar. Och tyvärr blir andra människor lidande. Jag skulle inte vilja bli indragen i någon annans snurr. Håll er borta. Men snälla inte för långt borta. Jag känner mig så ensam i det här. Jag är en virvelvind som snurrar in mig i snurret. Det går snabbare och snabbare och snabbare. Ibland når jag förstånd. Hoppar ur. Hoppar av. Blir stilla. För att i nästa stund bli tom. Rastlös. Ångestfylld. Jag står inte ut. Jag sugs in i virveln och virvlar iväg på nytt.

I lördags var jag bjuden på en Halloween-knytis. Jag var där men ändå inte där. 
ExklusivaMoi:

Bilden talar verkligen sin klarspråk, väldigt gripande! Ser på blicken att du är aningens frånvaro, ögonen är ju själens spegelbild =)...Ta hand om dig, kramar!

Svar: Tack du :)
SKRIVDIVAN

Olivia:

Kram!

Kommentera inlägget här: