VÄRSTA LIVSELIXIRKICKEN

Knappt utan sömn försöker mitt uppvarvade huvud göra det bästa av den här dagen. Jag somnar sent och när jag väl ”sover” ligger jag i någon slags halvdvala. Jag vaknar vidrigt tidigt och det är kolsvart ute. De som känner mig vet ju att jag gillar att gå upp tidigt. Så vida inte någon pratglad/sexsugen jävel är i närheten och stör.

Men fem på morgonen är för tidigt att gå upp även för mig. Så jag är i hyfsat stirrigt skick just nu eftersom detta vakna sovmönster har hållit i sig några dagar. Det är inget ovanligt. Lösningen är att inte gå in i det för hårt, ge fan i att svara på impulserna som säger åt mig att stanna uppe och göra massa saker. Ibland har jag upplevt det som att min kropp självproducerar amfetamin.

Någon frågade om jag röker. Hell no!

Morgonen började i alla fall väldigt bra. För jag fick ett samtal från en särskild veterinär som jag jagat i två veckor för en intervju. Det är inte likt mig att inte kunna hålla deadlines men nu såhär ett par dagar innan kände jag att det var dags att förvarna redaktören att det kanske inte blir någon artikel. Så bara ringde veterinären från ingenstans när jag satt på bussen på väg till jobbet. Självklart hade jag varken papper, penna eller frågorna till hands. Men det löste sig! Hennes samtal gav mig värsta livselixirkicken.

Anonym:

Wow! Snygg! Ser du ut sådär på morgonen?

Svar: Tack, när jag orkar sminka mig ;)
SKRIVDIVAN

Anonym:

Men ändå! Wow vacker som få! Nästa gång, kanske du vill ha sällskap till morgon kaffet ;)

Anonym:

Kaffe! no strings, ja har dock slutat med kaffe, så det får bli grönt tea för min del! Gillar du kladdkaka?

Kommentera inlägget här: