DET SKET SIG

Jag är singel. Jag är ensam. Men jag har fina tjejkompisar. Och en lägenhet som jag älskar. Jag har min exklusiva säng som jag investerat till mig själv. Jag har mitt trogna, tunga kedjetäcke. Med mitt kedjetäcke behöver jag inte någons kropp för att känna mig trygg.

Jag sover faktiskt dåligt tillsammans med män. För majoriteten av dem snarkar eller har ljud för sig och det är det värsta jag vet. Om jag någon gång i i det här livet kommer flytta ihop med någon vill jag ha separata sovrum. Jag ska ha ett eget sovrum där bara jag har tillträde men man kan få inbjudningar dit. Dock önskar jag mig en partner som alltid har sitt sovrum öppet för mig.

Det sket sig med den där människan jag nämnde i ett tidigare inlägg.

Jag har funderat fram och tillbaka på om jag ska berätta om upplevelsen, från början och nu när det finns ett slut. Texten är klar. Färdig att publiceras. Jag postade första inlägget igår men ångrade mig och raderade. Jag orkar faktiskt inte. Och jag tänker att jag kanske kommer att få minst en fiende då. Plus att ingen kommer väl våga dejta mig i fortsättningen om de tror att de ska bli dissekerade i min blogg.

 

J:

Vill sååå gärna läsa det du skrivit! :)

Svar: Det glädjer mig!
SKRIVDIVAN

Kommentera inlägget här: