ATT KALLPRATA SIG TILL ETT LIGG

Min kollega Helena tycker att det är hög tid att jag får mig ett riktigt ligg. Vi befinner oss just nu i Sundsvall, vi deltar på en mässa och Helena menar att det här är ett utmärkt tillfälle att charma någon.

Hon har skrivit ut en katalog med alla föreläsarna, de har en bild på sig själva och presentation. “Det är bara att välja någon” säger hon. Alla är pedagoger. Jag vet inte om pedagoger är min genre, det känns så helylle. Särskilt om man tittar på bilderna.

Jag är dessutom värdelös på att kallprata. Helena tycker att jag ska håva in fångsten när vi står i vår monter. Ofta att det skulle inträffa. Om någon främling plötsligt börjar flirta med mig blir jag alltid totalt personlighetsbefriad. Oförmögen att hänga med på tråden och vara härlig.

Jag kan vara avslappnad om man sitter två i en lugn miljö. När jag vet att vi har lite tid på oss. Men att få ur sig ord av substans på flyktiga fem minuter, förstår jag inte hur vissa lyckas med. Helena är en sådan person. Hon har de starkaste av sociala skills jag beskådat. Hon finner intressanta trådar med varje enskild människa hon möter.

Jag förstår inte hur hon orkar faktiskt. Men det vore helt klart fördelaktigt att besitta förmågan att kallprata, om man plötsligt står framför någon som är väldigt attraktiv och tilldragande. Så under dessa dagar ska jag få gå i Helenas “kallprat-skola”.

Helena - Queen of socialt kallprat.
Mirre - Sweetwords:

Hehe någon är på g skratt

Svar: ;)
Jeanette Polsäter

Anonym:

Hmm... du kan verkligen kallprata, du är en social person Nettan!

Svar: Gullig du är, vem du nu e som gör anspråk på att känna mig ;) Lämna gärna en signatur nästa gång så jag vet vem det är som är så fin.
Jeanette Polsäter

emil.blogg.se:

Men tack ska du ha! Är inne på min blogg ungefär var tusende vecka nu för tiden så ursäkta sent svar osv. (Om du ens förväntade dig svar vill säga). Jag har i alla fall, för stunden, slutat blogga. MEN! Jag skriver en bok istället :)

Ha en förträfflig dag nu skrivdivan.

Svar: Jag misstänkte nästan det ;) Jag försökte också ge mig på ett sådant där längre projekt och förhoppningsvis knyta ihop något... men det genererade i skrivkramp, tappade all inspiration och flödet tog stop. Och jag kom fram till efter många veckor av själslig ihålighet (blir så tom när jag inte skriver) att jag saknade att blogga. Jag gillar det här fria, spontana formatet. Lycka till med boken!
Jeanette Polsäter

Kommentera inlägget här: