Det blir så tomt när man har fått vansinnigt mycket bekräftelse av någon – så bara försvinner personen. Lämnar som ett tomt svart hål. Ett hål som måste fyllas. Jag vill ha något. Ge mig något. Men det finns inget som funkar.

Fylla upp hålet

Jag har absolut ingen ork till att börja dejta igen. Jag orkar inte riskera att gå på en ny första (dålig) dejt. Så jag går igenom min telefon om och om igen. Känner jag verkligen ingen annan? Men ingen känns duglig. Förutom min älskare som fick ett sms. Jag skrev att jag har saknat honom. Han skrev att han har saknat mig också. Men eftersom att han lever ett familjeliv kan jag inte få honom på express leverans.

Fylla upp hålet

Femhundra gånger om dagen funderar jag på att vända mig till glass. Baskin Robbins. Mums. Men den där jävla glassen är rent knark. Pröva den inte ens. För det kommer aldrig att leda till någonting bra, du kommer för alltid att vara besatt av att få mer. Att plocka upp glass i fylla-upp-hålet-tillståndet har jag lärt mig leder till ännu mera fördärv. Så jag ligger lågt även med sockret.

Fylla upp hålet

Energi från slavarna då? Nej. För tillfället är jag faktiskt rätt trött på slavarna. De finns till för att göra mitt liv lättare. Men just nu tycker jag att det bara ska ha och ha och ha av min uppmärksamhet. Jag har sagt åt dem att inte höra av sig. Ring inte mig jag ringer dig. Så är det. Tillvaron känns som en enda stor avtändning. Olustig och smaklös. Hålet. det välbekanta svarta hålet.

Lämna gärna en kommentar!

Translate »